Reflektion vecka 19

Veckan började med något vi längtat efter; att få handledning i, och jobba med olika material och tekniker  när det gäller tecknande. Vi fick pröva på kol, rödkrita, grafit, kaffelavering, skuggteknik med mera. Våra lärare hade själva skaffat bra material, så att alla fick känna på hur det är att arbeta med kvalitet, det var värdefullt. Jag kände hur deras engagemang och vår "lugna" klass utgjorde an bra grund för mig, eftersom jag direkt utvecklade mitt tecknande, som har stått still sen jag började för trettio år sedan. Det var också härligt att se allas alster utlagda på golvet och lärorikt att prata om dem, med bedömningen av barns bilder i åtanke.

en liten övning i skuggning och kaffelavering

Äntligen har vi grottat ner oss lite i färg och kladd, det var befriande och opretentiöst och jag hade flera aha-upplevelser under de här dagarna. Jag är nog en av dem som har minst erfarenhet av att jobba med färg, form, mönster och terminologin förknippad med dem, så det var som att dra ur en propp när vår lärare började prata om enkel färglära och när vi själva fick pröva på att göra en färgcirkel och se skillnad på "gul med röd i " och "gul med blå i". Jag trodde inte att jag någonsin skulle klara av att se färger på det sättet och det blev väldigt tydligt för mig vilken stor vikt man måste lägga vid didaktiken, eftersom jag genom den plötsligt förstod och såg färg med nya ögon.

Vi arbetade med egna snörtryck som vi blandade färg till och utforskade olika mönster med. Det var med blandade känslor, eftersom jag blev lite stressad av lokalens begränsningar. Men det var definitivt en början på något.

mina trevande försök till snörtrycksuggla

Vad vi nu med stora steg klivit rakt in i, är bedömning och betygssättning av barns bilder och processer, något som är så viktigt och delikat att jag ser detta som en av de största svårigheterna/utmaningarna för mig. Samtidigt som jag är väldigt rädd för att jag inte ska klara av detta i mitt yrke finns det inga vägar runt och därför läser jag (nästan) med glädje textkompendiet om yrkesspråk och bedömning.

Vi blev själva utsatta för "medveten bedömning" under en workshop och det var otroligt lärorikt och obehagligt. Lärares språk, både professionellt och privat, är en stor och viktig del av/för elevers progression.

Min egen "progressionskurva" ser ut att peka uppåt för tillfället, ett gott lärandeklimat har jag att tacka för det; tack.